13 januari 2010

Blir buren en stund...

Försöker uppbåda krafter...men det går trögt....var är dom?!
Just nu är det mycket, men det brukar inte bekomma mig egentligen, brukar drivas av stress, press och rejält med jobb...tja, det är som det är...och felet är mitt egna beroende av andras drivkraft också, som jag tycker saknas...
Skönt ändå att semiarieuppgiften i mina studier den här veckan fick framskjutas några dagar, annars hade jag behövt ta natten till detta i natt, eftersom jag ska ta det tidiga morgonplanet till Stockholm imorgon...ska jämföra en synops och det var inte så enkelt som man kan tro...
I eftermiddag när jag körde hem från Övik, så går solen ner över skogarna, blir otroligt vackra kontraster och färger då...sånt berikar! Och att få komma hem till hem och P...yes!




Dagens tanke...om sökandet efter energi...jag känner mig lite tom...idag har jag talat lite kring min dopteologi och gudsbild; jag tror på en Gud som ger, en Gud som går med och en Gud som bär....just nu blir jag buren för att få tillbaka lite lust och inspiration till det jag är satt att göra här i världen...
Tänker på en dop-psalm, nr. 606 som vi använde på Adams dop: Mitt barn, du är buren i Skaparens famn, han andas intill dig så nära. Han håller om dig, han känner ditt namn, han gråter med dig, han ler när du ler...