Att vara som en anka....

De här två dagarna, är förberedelser inför den stora utbildningen som jag har ansvaret för Ung konfirmandledarutbildning i Vålådalen. Närmare 300 blir vi, uppdelade på tre olika utbildningsnivåer; Steg 1, Steg 2 och Handledarutbildning. Det krävs en hel del synkronisering och simultankapacitet för att få en sån här stor utbildning (eller egentligen då tre utbildningar) att fungera. Nu har vi gjort det här 11 år tidigare, men utbildningen har aldrig varit så här stor...och då är ändå inte Steg 3:orna med heller, de åker vi med till Skottland i påsk och de är 40 de också...

Så, ja...idag har det varit tajt och mitt i allt, så påbörjade vi planeringen för Stiftskonfirmandlägret för 300 konfirmander i april, samt fortbildningsdagar nu i februari, samt att jag behövde gå ut med info om ett lägerbidrag,m.m. m.m.

Dessutom ska jag precis kasta mig ner till tvättstugan och köra 5 maskiner tvätt, jag ska sätta om bolånet och sen ska jag försöka stoppa in pengar på en fond till en begravning, åsså behöver jag nu sätta mig med mina studier eftersom jag senast imorgon ska lämna in en seminarieuppgift kring Nya testamentet i ljuset av judendomen (inte börjat med den än) och så har jag tre böcker på 300 sidor vardera att läsa inför tentan som kommer nästa vecka, jag behöver packa inför att jag då är borta nu torsdag-söndag, måste handla käk, ska försöka förbereda inför föräldradagar nästa vecka i Kiruna....så tja...det är väl bara att försöka andas....

Är förresten glad över att Spyker köper Saab -- den bilen är alldeles för bra för att förkastas...!

Dagens tanke...om lite föööör mycket att göra på en och samma gång...just nu känner jag mig som en anka -- jag försöker vara lugn på ytan, men paddlar som sjutton under....