08 februari 2011

Sveriges längsta bussanslutning...


Igår satte Petter och jag oss på bussen 07.10 från Östersund och 13 timmar framåt till Adam i Kiruna. Det händer mycket på en sån bussresa och tänkte få dela några moment från Sveriges längsta bussträck, den mellan Östersund och Gällivare på 70 mil (där byter vi då buss mot Kiruna 12 mil till)

Att få sitta i bussen och se solen gå upp -- fantastiskt! Naturen är fascinerande!
4 olika busschaufförer, 4 helt olika typer och ändå med en omsorg om människan, som när han släpper av skolbarn mitt ute i skogen vid det enda huset på sträckan och det sista han säger är -- "var försiktiga när ni går över vägen, det kommer en lastbil bakom".
Vi stoppade t.ex. och tog upp postväskor för att lämna in i Jokkmokk och postväskorna hängde på pinnar längs vägen.

Eller när en av chaffisarna förklarar för en av resenärerna att "är du vilse i Sorsele, då gör du det bra" och fortsätter sen när en handikappad kille i rullstol från Gävle, som skulle till hotellet i Sorsele och busschaffisen kör fram till dörren med orden "Är det inga större problem här i världen så...."

Så här resonerade en tonårskille som klev på i Arvidsjaur och berättade för sin lillasyster att han trots tre lektioner imorgon fick ledig dag av lärarna -- "Det är som att va sjuk fast man e frisk!".
Något som jag ändå irriteras över är människor som kommer in som är rökare, som precis innan påstigning tagit några bloss och som stinker rökbomb!! Snacka om att vi som är allergiska mot rök får det jobbigt i ett stängt utrymme. Varför tänker dom inte? Det är ju samma sak som parfymer och luktagott -- går inte att ha i överflöd liksom! Hänsyn folk!
Tänkte också på hur svårt det är att göra bedömning av någons ålder; halv biljett, ungdom, studerande? Ja, jag skulle sagt nej till några som sa halv biljett, men chauffören var nog schysst liksom, han såg nog att de var över åldern....;)

Våra chaufförer visste nog vad de gjorde, för 2 av dem körde på rejält, vi fick stanna länge vid flera anhalter för vi var före i tidtabellen. Omkörningar i kurvor, raksträckor som var 1,9 km långa...

Vi förstod att med parasiten i Östersund blev det jobbigt -- 72 busschaufförer i bolaget som kör den här sträckan blev parasitsjuka -- måste ha varit tungt att få det att snurra runt!
Sen berättar en chaufför att E45:an från Kiruna ner mot Sveg i Härjedalen trafikeras av 600 långtradare dagligen!!! Snacka om tung och stor trafik!

Det var skönt att få komma fram till ett Kiruna som rymde -23 grader och härlig vinter. Adam hämtade oss vid busstationen, underbart att vara hos vår älskade son!

Dagens tanke...om att färdas med buss...det är nyttigt att få färdas lite långsamt emellanåt. Det ger tid till eftertanke, till stillhet. Vi mådde gott Petter och jag, skönt att inte alltid behöva köra och koncentrera sig.