Igår kväll när jag var på väg hem blev jag helt plötsligt så outsägligt trött på nästan allt i min omgivning...
Tur man är kort i rocken, i Loegums kyrka, här är ingången och jag står rakt....Brukar ha ganska stort tålamod, brukar ha stor förståelse för människor och brukar ta allt med en liten nypa salt, men....igår rann bägaren över många gånger, jag kunde hantera det i tystnad, men skrev frenetiskt på min Iphone, allt som tröttade ut mig på min väg hem...
Så jag delar tröttheten med er alla och lägger den sen till handlingarna:
Jag blev igårkväll oerhört trött på...
....egoisten som fäller stolsryggen på planet -- det är trångt nog som det är, tänk lite på stackarn bakom!!!
...egoisten i stolen bredvid som envisas med att på B-plats (mittenplatsen) läsa en stor dagstidning, som inte låter sig bläddras på sin egen plats utan måste använda halva min yta också -- hallå?? Syns jag inte?
...snobbarna som inte orkar stå i lång incheckningskö, utan gör bara "halva jobbet", checkar in i automat och skiter i att ta ut taggar till väskorna, ställer sig sen i bagage-drop kön, där man ska vara incheckad och klar, bagaget taggat och sen låtsas man inte förstå att man gjort fel, så personalen på plats måste hjälpa de att ta ut taggar och vi som bara ska droppa väskan får vänta ännu längre. Hade det varit jag som gjort fel, så hade jag med säkerhet fått gå tillbaka till automaten och börja om, nu var det en stor herre med rock och en dam med pälskrage, så de skickar man inte tillbaka sist i kön...*suck* (och här var vi fler som var irriterade)....
...mamman som reser med en helt nyfödd bebis, som inte alls gillar tryckförändringar och bullret -- hur tänker man här då? Lugna ner er lite, låt bebisar få komma till världen i en lugn och fin takt!
...mamman som reser med en 1-åring som konstant hostar -- jajamensan, räkna med att hälften runtom kommer att va förkylda om några dagar. Är man sjuk ska man va hemma!
...kineser med munmask -- från Köpenhamn var halva planet fullt av kineser och hälften av dem hade munmask. Jag känner mig kränkt av det faktiskt. Inte som på ett sjukhus, för då behövs det för att inga bacieller ska spridas, men här är de också bevisligen rädda för mina baciller....
...folk som inte fattar när de säger att nu ska de som sitter på rad 15-25 gå på först och lik förbannat så stiger rad 11 på och blockerar hela ingången -- de var svenskar och förstod precis vad som sas....
....folk som inte fattar att kliva åt sidan i flygplansgången -- varför ska det vara så svårt att hitta sin plats, lägga väskan och sen sätta sig? Vi har haft lång tids väntan vid gaten, då kan man stänga av mobilen, ta fram boken man vill läsa, ändra i väskorna, INTE på plats i planet!!!!
...folk som oavbrutet surrar, som aldrig har vett att veta när det är nog -- när man är så många på liten yta, (läs flygplan igen) så kan man ju ha lite respekt...
...den som inte mått så bra och spytt ner toan som jag var på väg in i -- synd om personen, men var fanns städpersonal på en stor flygplats
...Forex som var stängt ikväll på Arlanda när jag skulle växla pengar i retur -- *suck*
...dunkudde och duntäcke på allmän anläggning/hotell -- är inte det föråldrat tänkande i dagens allergiska samhälle?
...hotellhandduk som luktar brandrök (inte cigarettrök), trots att jag bytte den 2 gånger -- men känner inte städpersonal att det är nåt mysko -- jag kände det omgående
....att bara prata engelska, när man tänker på svenska -- man vänjer sig, men det är uttröttande i sig
...Mc D:s sopsortering -- den existerar inte, på Arlanda var allt i en enda hög, utanför sopkorgen....men sätt några av personalen ute i lobbyn för sjutton som kan ta hand om skiten
...att inte ha tid för goda vänner på flera månader -- det gör mig nog mest trött att inte få träffa vänner och umgås, behöver sånt för att andas. Lever osociala livet just nu...
Dagens tanke...om saker att vara glad över....Istället är jag enormt glad över att vara hemma igen med mina älskade och skönt att igår bli mött av även Adam här hemma -- underbart att han har distansstudievecka och sportlov i två veckor nu! Och idag har min själ fått allt jag kan önska -- en skön sparktur på Storsjöns is, ca 7 km blev det i strålande sol, klarblå himmel, minus 12 grader, vindstilla. Vi var ett antal lyckliga själar som fått glädjen att ha tid att vara ute på isen idag. Jag bara njuter av att pricka in lediga dagar på fina dagar! Själen får ro!
Storsjöns issporer är vackert konstverk
Inlägg
