Tjejgåing och Estelles dop

Idag har Svenska kyrkan fått ytterligare en medlem, prinsessan Estelle döptes idag. Grattis till henne och till oss! Och välkommen alla andra dopbarn till vår kyrka!
Jag tycker att riksdag och regerings gåva var toppen - 200 barnböcker från kungariket Sverige! Underbar gåva!


Ikväll var det Tjejgåing i Östersund och jag med mina arbetskamrater Charlotta och Lotta och Karin gick i rask takt de 7 km som rundan varade i, med start och landning på Odensala sportfält. Det var en skön promenad, +18 grader ute och helt perfekt gångväder. Vi fick medalj och vi hade en jättetrevlig kväll. jag gick med Itrimvästen för Itrim. Ingen gick om mig och Lotta, men många andra gick vi om istället! Bra jobbat av oss!

Dagens tanke...om tjejgåing...det är ett gott initiativ att få ut en massa tjejer som "manifesterar" ihop. Sånt är trevligt såklart! Tack arbetskamrater för en go kväll!

Det finns inget löjligt med att fånga dagen!

Hittade en betraktelse från Alex Schulman, som var i Aftonbladet för ett tag sedan, som jag lånar helt och hållet, för den var så tilltalande och som jag håller med om.


"Rymden ger mig ångest. Jag försökte utveckla varför i ett tv-program häromdagen. Jag sa att jag inte var alldeles bekväm med det faktum att om jorden var så stor som en brödsmula så var universum stort som en fotbollsplan. 
Ett par dagar senare fick jag ett mejl från en vänlig astrolog, som berättade att jag tagit miste: Om jordens bana runt solen motsvaras av bokstaven O i den här texten, så är vår galax lika stor som Nordamerika. Och tillade han: "Det finns miljarder och åter miljarder galaxer i vårt universum". 
Den känslan, att begripa att det inte går att begripa, det är som att falla fritt. Det kan få mig att må oerhört dåligt. 


Men det är nog inte avstånden i rum som stör mest med universum. Det är avstånden i tid. 
Universum är 13,7 miljarder år gammal. Det är en siffra som inte skrämmer, den är så ofattbar att den inte ens fäster. 
Men lek med tanken att man komprimerar hela universums historia till ett enda år, där big bang korresponderar mot den första sekunden av nyårsdagen och nutid är den sista sekunden av den 31 december. 
Det ger vid handen att vår galax skapas i mars månad. Dinosaurierna utplånas från jorden den 29 december, bara två dagar före nutid.
Men det mesta som rör oss sker den 31 december, på nyårsafton. Klockan 23.54 uppstår människorasen på planeten jorden. Klockan 23.59.50 byggs pyramiderna. En sekund före midnatt - Columbus upptäcker världen.
Mänskligheten har alltså funnits i universum i sex minuter under universums "levnadsår". 


Och om nu mänskligheten som sådan är så fullständigt obetydlig - hur obetydlig är då inte jag, bara en liten bokstaven A i det stora alfabetet.
Hur ska man hantera den blinkningen av en sekund som man själv lever i den här världen? Hur ska man göra den här explosionen av ett liv på minsta sätt betydelsefullt? 


Ett av 2000-talets allra mest hånade och förlöjligande uttryck är "carpe diem". Jag tror det är dags att ta tillbaka det från ironikerna. 
Det gäller att fånga dagen, därför säger jag detta numera gravallvarligt och helt utan ironisk krökning på överläppen: 
Vi lever inte en dag. 
Vi lever inte ens i en sekund - vi lever 0,16 sekunder av det kosmiska året. 
Det gäller att fånga den tiondelssekunden. 
CARPE DIEM!"

Här bilder från Fotografiska muséet i Stockholm, som hjälper mig att CARPE DIEM!

Nya vägar...

Sedärja, en investering av en cykel till Petter fick bli dagens grej. Han sökte efter en enklare, med inte så många växlar och med fotbroms, stänkskydd och kedjeskydd och vi hittade en sån i Häggenås, som blev bra!
Så ikväll tog vi en snabb cykeltur för att testa inköpet - gott att cykla tillsammans, det blir härligt för Petter att på cykelvägar utan trafik kunna ta sig fram, förmodligen oftast tillsammans med mig, så jag kan se åt honom och varna för sånt som är "i vägen".

Dagens tanke...om att hitta nya vägar....det gäller att pröva nya vägar, att se möjligheter. Det är precis vad vi pysslar med nuförtiden.

Att kliva på cykeln igen...

Tänk hur det kan bli, men för några år sen köpte jag ny cykel, men har bara cyklat en enda gång sedan dess. Nu äntligen kommer suget att få cykla så ikväll bara måste jag pröva att cykla igen. Det sitter ju i ryggmärgen ändå hur man gör, men mitt motstånd har varit vikten, orken och många kliv att ta...men det kändes så otroligt skönt att få ge sig iväg på kvällskvisten här på ön, när solen är på väg att gå ner och ljuset är speciellt. 
Det var också helt vindstilla, så Storsjön brukar aldrig kunna spegla sig på det sättet som var ikväll -- underbart!

 Dagens tanke...om att kliva över trappsteg...jag tyckte riktigt mycket om att cykla ikväll, cykeln höll och jag njöt, blir nog en fin cykelsommar det här!

Nya ovationer....

Gillar nya upplägget på bok, den man läser så att man vrider boken och har sidorna vridna ett kvarts varv liksom, betydligt enklare att hålla i! Hoppas på att alla böcker vänder håll så småningom....

Måste också visa nya godisar, även om jag inte provsmakat, eftersom det inte är "min grej" liksom....;) Skumtomtar är ju min favorit i vanliga fall och här med päron och colasmak -- ååååå.....! Ahlgrens bilar som dubbeldäckare, kan det bli något annat än dubbelt så gott....?

Dagens tanke....om att testa nytt....gillar det, att pröva nya grejer -- vissa saker får man välja, så jag kan bara konstatera att jag inte kunnat utföra "min plikt", att testa GB:s nyheter på årets glasslista....;)

Tänkvärt....

En del skyltar gör mig lycklig, får mig att tänka efter en sväng, några provocerar, andra roar....hittade några i Visby också, precis som överallt annars....;)

Vackra färger...

Det är en underbar syn med vackra blommor som börjar slå ut och i Botaniska trädgården i Visby börjar det bli vackert med blommor och träd som grönskar. Här har vi allt från Magnoliaträd och körsbärsträd till ett underbart svart mullbärsträd från Västasien som kryper längs marken och vackra holländska tulpaner.Här kommer en bildsvit av fina växter på Gotland...

Visbys vackra...

Några vackra vyer i Visby kommer här på bild, jag gillar verkligen den staden! Och ringmuren, 3,4 km lång är ett mästerverk från en svunnen medeltid. Det är gott att promenera runt bland trånga gränder och nere vid havet, skulle ju kunna tänka mig att bo där på sommaren...