Sista dagen Adam är hemma i Östersund och det känns tungt att inte få träffa honom förrän till jul nu.För nu är det mest skidåkning som gäller för honom. I Kiruna är det full vinter och snö i mängder -- han längtar jag hör och ser det på honom, han är otroligt less på barmarken här hemma.
Då återgår vi till tillståndet "tvåsamhet" igen, trivs gott i det, men här blir det samtidigt tomt, tyst, stilla och ja...ja ni vet, jag har ju berättat tidigare.
Dagens tanke...om höstmörkret som sänker sig....ja, så är det -- utan snön ute så är det rätt mörkt, blir mörkt tidigt och det är en tid att tända ljus och att se fram emot ljuset -- ljuset i advent, ljuset med snön och ljuset av att Adam kommer hem igen till jul!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar