Juldag, en dag att riva murar!

Ett barn är oss fött, en son är oss given! I natt var det den magiska julnatten, då vi får minnas och fira Jesu födelse.
Jag älskar julkrubbor och har samlat på mig några på mina utlandsresor, den sista resan till Krakow hittade jag en liten i glas.
Det är sååååå trist att jag inte får lägga upp bilder längre på min blogg, den säger fortfarande att jag inte har utrymme, trots att jag raderat mängder av gamla inlägg.....
Så -- jag överväger att byta bloggverktyg, återkommer inom kort kring det, så jag hoppas att ni följer med mig vidare i bloggvärlden!
För bilder är mitt liv det se....;)

Då ska ni få se mina fina julkrubbor, som är alltifrån i glas (från Krakow), i en kokosnöt (från Budapest), i ett sammetshjärta (från Rom), i olivträ (från Betlehem), i keramik (med Jenny Larsson-figurer) (, gjort i ett torkat fikon (också från Budapest), en i pepperkaksform som kylskåpsmagneter (från Sverige) eller en i form av badge-magneter (också svensk)....;)
Så ni som är ute och reser och hittar nån julkrubba, ja, jag samlar på dom! ;)

Dagens tanke...om jesusbarnet i krubban....en sån här dag så minns jag tillbaka till Betlehem när vi var på besök där med konfirmandkonsulenterna. En fantastisk resa på många sätt, som jag än i dag bär med mig. Men starkast var nog minnet när vi stod i Födelsekyrkan i Betlehem, nere i grottan vid stjärnan, där man tror Jesus föddes och krubban stod och vi ställde oss i ring och sjöng "Stilla natt".
Från Betlehem har jag min vackraste krubba också, gjord i olivträ, med en mur framför Jesusbarnets krubba, den mur som israeliter sätter upp och som stänger ute, stänger inne, tar bort möjligheter för framförallt palestinier att utöva arbete, leva och röra sig fritt....helt sjukt. Men nu i natt åkte muren ner på min krubba, den försvann, för Jesusbarnet raserar murar, kommer med kärlek åt alla. Oavsett vem du är! Och hjälp till att riva murar mellan människor - gärna muren i Israel också tack! Den är en skam för mänskligheten...