Förändringarnas tid är här...

Fortfarande less.....och inte blev det bättre idag, men det får man leva med, eller inte....kanske dags att förändra....hitta nya vägar att gå...men frågan är om det är grönare gräs på andra sidan, eller om det bara är tillfälligt man får en kick och sen är det vardag igen...inte rädd för förändring, men känner mig bekväm, snudd på lat -- kanske får ta mig i kragen...

Dagens tanke...om att ta nya kliv....det kanske är så, det kanske är dags...nya kliv, nya steg, nya vägar....ska iallafall köpa ny bokhylla imorgon, Vitriini, finsk design och toksnygg.... och pianot är sålt idag! Förändringarnas tid är här....

Att vara stark...

Försöker uppbringa krafter som tryter just nu och hittade den här dikten...

Att vara stark är inte att aldrig falla

att alltid veta, att alltid kunna.

Att vara stark är inte att alltid orka skratta

att hoppa högst eller vilja mest.

Att vara stark är inte att lyfta tyngst

att komma längst eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är

att acceptera dess kraft och ta del av det

att falla till botten, slå sig hårt och komma igen.

Att vara stark är att våga hoppas

när ens tro är som svagast.

Att vara stark är att se ett ljus i mörkret

och alltid kämpa för att nå dit.

Dagens tanke...om att vara stark...det behövs styrka för att orka med. Vet inte vad som dränerar den riktigt, men kan bero på hög intensitet i jobbet, mycket som ska göras på kort tid, frustration över en del ting, avsaknad av pushning, sorg över sorg m.m.

Jag ser fram emot att få något lägre intensitet, något mer tid att göra det som ska göras, att frustrationen vänds till motivation, att pushning finns och att hoppet om nya möjligheter möter upp.

Jag blir stark av att vara med min familj, så det blir gott att Adam också kommer hem till veckan, då kommer nog styrkan tillbaka! Och så väntar ju golfsäsongen i krokarna -- yes! Bara tanken vid golf får mig stark!

När livet är tajt...

Livet är tajt, det märks på olika sätt.

Idag har det funnits många saker som berättar om det;

frustrerad son som fajtas med många prov och inlämningsuppgifter i skolan denna vecka,

samiska unga pojken som inte orkar vara med längre,

människor som upplever sig orättvist behandlade,

frustrerade församlingsmedarbetare som försöker göra allt de kan i motvind,

fortfarande minusgrader på morgon och kväll,

söndersparkat bakljusglas,

att söka personer per telefon som aldrig är på plats,

tiden som aldrig räcker till för att få orken att räcka till,

flera funderingar kring en stackars vardagsrumshylla och

de där rackarns böckerna som ligger här och ska läsas, mitt i den rena kuren för viktnedgång!

Dagens tanke...om när det är tajt...ja, det är väl bara att andas, göra en sak i taget, försöka se ljuset och ta sig an det som är viktigt och försöka skaffa sig sömn i kroppen, så löser sig nog saker och löser det sig inte, så löser det sig ändå....

Längtan till sommaren...

Nu börjar det blir tajt i almanackan och jag längtar duktigt efter sommaren och semester. Jag har en rejält tuff maj-månad, vilket förvånar mig egentligen, det brukar lugna ner sig mot sommaren, men inte den här våren.

Jag har en önskan varje år innan sommaren att få tid till reflektion och planering och det ser inte ut som om det är finns någon sån tid i år heller, undrar varför det aldrig går att få till?

Samtidigt vill jag ju ha en lång sommarsemester, kunna plocka ut komp och mycket semesterdagar, så därför är det bråttom att få påbörja ledighet också. OK, det är jag som styr min kalender, men....

Ett i-landsproblem, jag vet! Men ändå...

Dagens tanke...om behov av ledighet....jo, jag behöver nog lite ledigt nu, sista reserverna går åt till att göra klart studierna (bara 2 seminarieinlägg, 4 böcker, 1 PM och 1 tenta kvar) samt att försöka beta av dag för dag fram till 24 juni, då jag tänker njuta av sommaren till fullo. Men det är en bit kvar....need some strength!

En spel-helg i Åre....

Vi är ett gäng, som gillar att umgås över lite sällskapsspel och i helgen hade vi bokat in oss i Åre på Holiday club för att få spela spel och umgås lite.

Riktigt roligt, vi hade två sköna dagar, där vi hann med så otroligt mycket; vi har badat, bastat på Sauna World, bowlat, ätit god grekisk mat (det blev souvlaki m.m.) I morse var det god hotellfrukost....me like!

Mycket skratt och en hel kamp om vinst i de olika spelmomenten. spelat Veto, Charader, Helt Hysteriskt, där Veto snabbt blev vår favvo.

Vi hann med både besök på CopperHill och kikat på deras svarta toapapper, besök i Åre gamla kyrka också bland mycket annat.

Dagens tanke...om spelgänget....det är mysko ändå, stor åldersskillnad i det här gänget, men vi har riktigt roligt ihop. Vi förenas över något så enkelt som sällskapsspel av en händelse, men trivs gott i varandras sällskap. Tack för helgen mina vänner! Nya utmaningar väntar oss!

Sista april....

Valborg!

Vackert kvinnonamn men idag är det också Valborgsmässoafton, sista april.

Vi firar den med våra vänner Hallbergs med underbart god middag, majbrasa på Frösövallen. Dock var kvällen en kväll med bara oss vuxna, vår Adam är i norr och A+M var ute med kompisar på stan. Ovanligt att vara utan dem, men trivsamt, dock en hel del snack om oron för våra tonåringar som blir stora pö om pö....

Tack för en härlig kväll!!

Dagens tanke....om sista april....sista april för mig var när jag var tonåring förknippat med spelning med ungdomsorkestern i kyla vid majbrasor eller att vi hade en riktigt kul kväll ihop med kompisar...förstår inte riktigt varför denna kväll är så stort förknippat nuförtiden med ungdomsfylla? Varför är det häftigt att supa på sista april? Många tonåringar begår sin första fylla just den här kvällen. Det känns så tråkigt att behöva vara orolig för detta, vi är många föräldrar som en sån här kväll sitter och väntar för att hämta hem dem, men natten är lång, frestelserna är många...

Ta hand om er alla därute, tänk gärna efter en gång extra!

The vicar of Dibley....

Oskar berättade att han tyckte jag liknade kyrkoherden i engelska serien "The vicar of Dibley", (hette "Ett Herrans liv" på svenska) kanske inte till utseende, men till sätt och sättet att styra och leda och vara som människa....

Så, idag har den serien med 6 CD-skivor snurrat härhemma, undertiden jag pluggat (gick sådär, för den här serien var riktigt trivsam) och jag har haft riktigt skoj, hon är en rolig kvinna och tja....kanske...jag kanske är lite sån som hon.

Spännande när någon beskriver hur man själv är och så får man se det genom en annan människa.

Dagens tanke...om hur man är....det är alltid intressant att veta hur andra ser på en, hur andra tänker om mig, hur de tycker jag är. Alla behöver få sån respons nu och då, det hjälper en med reflektion, med eftertanke och man kan även förändra saker och ting, när man får respons...(om man är förändringsbenägen såklart). Jag trivs med den jag är, jag tror jag behåller det hela så länge....;)

Jag vill vara Drake...

Jag gillar Draknästet, ett program i SVT2 där uppfinnare får presentera idéer och uppfinningar för 5 "drakar"/stor-investerare med stort kapital för att få dem att gå in i bolag och investera i de olika produkterna.

Det är otroligt spännande att följa deras tankar kring investering, kring finansiering, kring marknadsföring...

De är oerhört kompetenta och jag skulle också vilja titulera mig "drake". Tänk att ha den möjligheten att vara med kring framtida uppfinningar, kring framtidens samhälle, tänk att ha såna tillgångar att man kan jobba för samhället, för människor...

Dagens tanke...om möjligheter....med medel, klokskap och rätta kontakter så kan man förändra världen. Och inte blir det sämre av att man har pengar att göra det med. Jag vill också kunna sånt. Inte materialistiskt tänkt, inte för egen vinning, utan för vår värld och för oss människor.

Sötsaker i överflöd...

Svenskarna äter mest lösgodis i världen, nästan 17 kilo per person och år, vilket är dubbelt så mycket som genomsnittet inom EU. De uppskattar att 30 000-50 000 barn är så feta att de riskerar att dö i förtid på grund att fetma-relaterade sjukdomar.
Därför bör Sverige bör införa en skatt på socker, anser forskarna.

Och det får mig faktiskt att tänka efter -- när jag var liten så köpte man "en sån...och en sån...och två såna"...och för en krona hade man fått godis för lördagen". Godisarna kostade 5-10 öre styck. Påsarna var smala och rymde knappt handen och inte som idag, då de rymmer flera liter och du kan trä de över huvudet....

Förr delade man på en 33 centiliters flaska läsk på helgen. Nu sätter man i sig flera pet-flaskor 1,5 liters eller 2 liters ensam.

Man köpte kanske en enda chokladboll, nu köper man en hel kartong.

Chokladkakorna var 45 grams, små och söta. Nu är det 200 g, såna där största, som man bara använde till bak förr.

Dagens tanke...om förändrat sätt att tänka....vi behöver tänka om när det gäller godisförbrukningen. Jag inkluderat i detta. Nu blir det andra "bullar" nästa vecka!

100 igen...

Äntligen har hastighetsgränserna justerats uppåt.

Det är 100 igen på många sträckor och den här bilföraren tackar så hjärtligt!

Dagens tanke...om att köra långsamt...jag vet, det blir mindre olyckor om vi sänker farten, men det är också otroligt jobbigt att restiden tar så lång tid, när man reser så mycket som jag gör...

Nostalgi på hög nivå...

Här i Timrå är jag uppväxt, det är här mina rötter finns, förutom i Värmland, där jag då föddes i Karlstad...
Det finns många ställen i Timrå som har betytt en del genom åren och igår fick jag en stund över, då jag bara snurrade runt och kikade på hur det ser ut idag...

När vi flyttade upp från Deje i Värmland och jag var fem år, så fick pappa jobb på Östrandsfabriken, en pappersmassafabrik i Timrå. Första bostaden var arbetarbostäder mittemot fabriken i Skönvik, strax vid tågrälsen. Därifrån minns jag nästan inget, bara att tågen fick hela huset att skaka.

I Skönvik bodde vi bara några månader, sen flyttade vi till Framnäs, Stationsgatan 8, mitt i centrum av Timrå på Stationsgatan. Där började jag banan med lekis i ett hus längre bort.

Sedan flyttade vi till Mellangatan i Vivsta, Timrå centrum. Där var pappa vaktmästare i huset och skötte det mesta, när det var helt nybyggt. Vi bodde på nr. 12 och hade balkongen längst ner mot tandläkarmottagningen (som även var det då). Hit flyttade vi efter ett år här bodde vi under min låg och mellanstadietid.

Jag gick på Vivsta skola både under låg- och mellanstadiet. Jag tyckte nog att vägen till skolan var lång, men den är ju ett stenkast....kanske berodde det på stenar eller nåt längs vägen, som gjorde att det tog lång tid att gå kort väg...

Sen flyttade vi till Sörberge, 7 km från Timrå centrum. Det var precis i slutet av min mellanstadietid och ev. skulle jag inte få gå kvar med mina klasskamrater till högstadiet, utan byta till Sörbergeskolan, men lucky me -- jag fick gå högstadiet på Mariedalsskolan i Vivsta och fick busskort, så jag kunde vara kvar!

Viktiga platser för mig under min uppväxt var Badhuset i Timrå, Biblioteket och Skönviksbacken; jag badade och simmade ofta, jag lånade mycket böcker och läste och jag var i backen och åkte skidor utför så mycket det bara gick.

Jag konfirmerades i Timrå kyrka och sen var jag aktiv i församlingen i ungdomskör, som juniorledare, som konfirmandledare, i ungdomsgruppen.

Som sagt, vi flyttade till Sörberge när jag fyllde tonåring, till Björkgatan 16. Där bodde jag tills jag flyttade hemifrån, vi hade lägenheten högst upp med fin utsikt.

Sommarjobb i 7 somrar var på Bergeforsens kraftverk och laxodling, där jag var turistvärdinna. Ett underbart sommarjobb, som lärde mig att prata inför folk, att använda andra språk.

När jag träffade min dåvarande kille Jörgen, så flyttade jag in hemma hos honom på Borrgatan i Bergeforsen, där vi hade nedervåningen för oss själva. Ett första steg på egen hand.

Dagens tanke...om ens barndom....saker och ting finns kvar i en minnesbild länge. Jag minns mina klassrum, hur de såg ut, stentrappan på Vivsta skola som var nedslitna mitt i steget, jag minns mina fröknar, jag minns mina skolböcker från lågstadiet "Hej matematik" och hur jag och min kompis Anna Olsson fick gå ut i korridoren och räkna matte m.m. eftersom vi var lite snabbare än andra, så vi fick ta oss an böckerna på egen hand. Jag minns den lilla TV:n på stativ, i grannklassen, dit vi fick gå in och titta på engelska-lektion -- "Say after me please: Door, table, chair" och hur vi också kikade på Ingemar Stenmarks fantastiska skidåkning och hur vi sen åkte till backen för att göra likadant...Jag minns också hur jag mimade till Abba framför spegeln med hopprep, hur mamma sydde kläder till Barbiedockorna (hade många garderober till dom), hur vi hoppade twist och dubbelhopprep med långrep, alla kulor man spelat och samlad (minns ni dankarna i metall?) och alla hagar man ritat på backen med krita....Jag minns faktiskt mer från min tid i låg- och mellanstadiet, än från högstadietiden och gymnasietiden...det är ju rätt mysko egentligen! Men det är mycket man inte kommer ihåg heller, mycket som fallit bort...undrar varför en del saker stannar kvar och andra inte? Men, med allt man är med om under en livstid, kanske behöver sorteras, hjärnans kapacitet är ju begränsad!

Solnedgång över Medelpad...

Sundsvall nästa, en dag för förberedelser inför stiftskonfirmandlägret som väntar i helgen!

Det är alltid kul att jobba med konfirmander, den här gången ett något mindre stiftskonfirmandläger, vi blir ca 175 pers i helgen, men det blir hanterbart och kanske hinner man prata lite med folk också, när det inte är så många samtidigt.

Ikväll var det en otroligt vacker västlig solnedgång bakom grått molntäcke här i Sundsvall, riktigt magiskt...

Dagens tanke...om imorgon...mitt i allt i morgon, ska jag försöka få tag på Roxette-biljetter, för konsert i augusti i Sundsvall. De har sin Europa-premiär här och det kan man faktiskt inte missa, inte ofta en av våra största musikexporter spelar i Sverige....håll tummarna!