Saknar honom, det är 22 år sedan han dog och det har varit tomt! Jag är fortfarande sorgsen över det fakto att han aldrig fick möta Adam -- dom två hade haft riktigt roligt ihop, är helt övertygad om det!
Idag hittade jag i röjningen ett penetui som jag sparat efter pappa, med hans egen underskrift på och två fina Ballografpennor med hans namn ingraverat....;) Han var rädd om dom pennorna, det var lite status med sådana, förr i tiden!
Pappa Sam ihop med våra dopfadderbarn Johanna och Emma
Pappa med svärmormor Greta - dom har det trivsamt ihop i himlen numer!
Petter och pappa Sam
Svärmor Ragna och Sam
Dagens tanke...om pappa...min pappa var en skön filur. Han fick ju mig på "äldre dagar" och hade väl också en överbeskyddande känsla för sin "lill-jänta" som sladdbarn. Men han var där, han var trygg, han var engagerad, han skjutsade, hämtade, lämnade och fanns för mig. Hängde kanske inte med på alla "nymodigheter" men lät mig hållas liksom....Sånt är inte självklart för alla barn, men för mig var det så och riktigt viktigt!
Det sista jag frågade honom om, var om hjälp med något att kolla upp i en Faktabok, som han prenumererade på och vi skulle höras nästa dag om den saken....det hann vi inte med, för han dog den natten i mars 1990....
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar