http://brittmariefrisell.wordpress.com

Byter bloggportal nu, så nu finner ni mig här fortsättningsvis:

http://brittmariefrisell.wordpress.com


Välkommen in till min nya bloggvärld från 2013 och framåt!

Ett år har passerat....hejdå 2012, hej 2013!

2012 har passerat, imorgon är årets sista dag och vi firar den med våra goa vänner Hallbergs och Larrys föräldrar nere i Vallsundet på Frösön. Detta år är vi barnlösa, ingen av våra tre barn är med oss, inte ens och käkar nyårsmiddag! En ny tid börjar….;)

Ska försöka sammanfatta 2012 och det är ju inte enkelt, med allt som händer under 366 dagar! Året har ändå präglats av min livsstilsförändring med viktnedgång!
OK, tar det månadsvis tror jag:

JANUARI – jag började på Itrim 11 januari och det har varit bland det bästa jag gjort för min egen del. Itrim hjälper mig med både viktreducering i ett två-årigt program och även att koppla ihop motion och mat. Jag får en hälsorådgivare, fantastiska Jenny, som pushar mig hela vägen. Mot slutet av året överlämnar hon till fina Lina. På 3 månader har jag lyckats ta bort 24 kg – helt otroligt! Så januari blev min nystart, mitt nyval, min livsstilsförändring!

FEBRUARI – Adam påbörjade sin tandkirurgi med att få ett titanimplantat i sin framtand under våren. Han kämpar också sin sista termin på Rymdtekniskt program på Rymdgymnasiet i Kiruna och gör allt han kan för att klara sig igenom det.
I februari föddes också prinsessan Estelle, spännande med nytt kungablod i Sverige!

MARS – Här säljer vi Adams lägenhet i Kiruna på 5 minuter…vi hade säkert kunna sälja den dyrare, men det var skönt att få iväg den på ett bra sätt, så vi slapp att ta hand om det efter studenten liksom.
Min svägerska Gerd avlider hastigt och det känns så tufft, när döden och livet börjar ha en skör tråd emellan oss.
Vi lever fortfarande i sorgen efter Petters mormor Greta såklart, det är tomt utan henne.

APRIL – Vi investerar i ny bil och det blir en Saab igen, lyckas inte släppa min trångsynthet när det gäller bilmärken….;)
Adam fyller 20 år!! Hur är det möjligt att tiden går så fort! Jag är inte med honom och firar födelsedag utan Petter ihop med min mor roddar med lite tårtbjudning och tacos hemma.
Under tiden åker jag med Steg 3-orna till Iona i Skottland, som alltid är en lisa för själen faktiskt, jag njuter enormt av att vara på den ön!
I slutet av april kunde vi börja ta fram golfklubborna och spela…

MAJ – Resorna avlöser varandra och i början av maj är jag nere med jobb i Stockholm och sen åker jag ner med Petter och ser Jesus Christ Superstar med Ola Salo i huvudrollen som Jesus samt att systeryster och jag njöt en heldag på Yasuragi Spa på Hasseludden!
Sedan blir det en tur till Visby på Gotlands kyrkvecka.
Jag började cykla igen, Petter skaffade en cykel också! Kul!Jag var med på Tjejgåingen och gick rätt fort banan runt, stolt över mig själv, men ont dagen efter!
Och ännu en resa – till Oslo på forskarkonferens – spännande uppdrag!

JUNI – fullt fokus på Adams student från Rymdgymnasiet i Kiruna. Vi var där veckan innan och fixade, handlade, städade ur lägenheten, gjorde besök i gruvan, åkte till Narvik och sedan kom dagen D då vi hade hyrt Samegården flera dagar för studentfest och boende. Våra nära och kära kom och firade med Adam och det var en jättefin studentexamen. Sen packade vi ihop lägenheten, städade ur och lämnade den med nyckeln till köparen! Helt underbart och skönt att få hem Adam igen, men vi levde hela sommaren med en mängd kartonger och det tog ett tag innan vi kunde sortera upp allt och lägga allt rätt i lådor, så Adam  kan bara ta dom och flytta iväg igen, när så är dags!Midsommarfirande med Hallbergs på sjön i segelbåten var en njutning!! Och nu får vi börja vänja oss vid att barnen inte är med oss liksom…
Mamma fyllde 85 år och vi hade fest hemma hos henne – krutgumman!
Adam fick anställning på McDonalds i Lillänge, en provanställning till årets slut, som vi idag vet att han inte fått förlängt – han jobbar sista kvällen ikväll 30/12….

JULI – En hel del golfrundor, många 9hålare, som går bra för Petter!
Semester som är intensiv med Yranbilders fotografering på Storsjöyran, renovering hemma med tapetsering och ommålning och omflyttning, där Adam flyttar upp till kontoret, kontoret ner till vårt sovrum och vårt sovrum blir i Adams gamla rum. Riktigt bra blev det! Och självklart – Tävlingsveckan på Storsjöbygden! Kul!

AUGUSTI – Petter och jag åker ensamma på semestertripp, Adam hemma och jobbar, på både McD och som kundundersökare åt Systembolaget i Jämtland och Härjedalen. Vår semester går via Stockholm, där vi var hos systeryster med familj och hann spela LI Invitation-tävlingen (Adam med på det) och  fick en date med Emma och Johanna äntligen, några dagar i Vänersborg hos familjen Helmerson, en tur via både Ullared och Vingåker för shopping och så några dagar hos svärmor i Valdemarsvik och date med familjen Sjövall.

SEPTEMBER – mycket jobb hela hösten , ovanligt mycket. P
etter och jag hann även vara en hel del kulturella – konsert med La Gayla Frazier på hemmaplan! Riktigt bra!
Och en hel del tillverkning av äppelmos, jordgubbssylt, vinbärssaft m.m. Gott att ha under vinterhalvåret!

OKTOBER – Petter och jag firade hans födelsedag i Stockholm och såg krogshowen med TOMAS LEDIN på Cirkus – något så fantastiskt det var. Det bästa vi sett.
I slutet av månaden reste jag till Krakow, för att rekognicera inför Steg 3-resan dit i vår. Riktigt spännande resmål, det blir tokbra det!

NOVEMBER – Sedan åkte vi ner i slutet av oktober igen till Stockholm, så Petter fick se LEVEL 42-konsert och han var i sin musikhimmel då.
Ner till Valdemarsvik också, för att lämna julklappar till Ragna, eftersom hon firar jul på egen hand i år och så var vi med på minnesgudstjänst efter Greta. Fint!
Mycket jobb igen, flera resor till Uppsala den här månaden…

DECEMBER – En intensiv månad, men skönt att få avsluta den hemmavid på Frösön, där vi tre fick fira jul ihop hemma.
Adam intensivjobbade nu i mellandagarna innan han ska lämna sin anställning.
Och jag fortsätter hålla ställningarna med mitt Itrimmande eftersom jag alltid kommer behöva träna och jag har ett antal kilon till att plocka, Petter kör LCHF och går ner i vikt på det – nu ska vi bara få med Adam på tåget också, så att han startar träna och komma igång med sånt, när inte jobb väntar!

Dagens tanke....2012....Ja, en sammanfattning är väl – många resor, mycket jobb, Adam hemma igen på Frösön, Kiruna lämnat för gott, renovering hemma och ett helt omvälvande år med livsstilsförändring med goda motionsvanor och bra matvanor som givit underbart resultat!

GOTT NYTT 2013 till alla er bloggläsare! Nästa gång jag skriver, har jag nog bytt bloggleverantör. Återkommer med ett sista inlägg här på nya året, vart jag tagit vägen och hoppas att ni vill följa med!

Är du en Nomofob, Memil, drabbats av Conversesjukan eller kanske Zlatanerar du din värld?

Varje ord uppdateras vårt språk med influenser utifrån andra länder och händelser, utifrån saker som påverkar oss som människor och samhälle.
Det är Språkrådet som fixar den ordlistan årligen och nu har 2012 års ordlista kommit...
Inte alla av dom kommer in i Svenska Akademins ordlista, men det här är ord som är används i vårt språk idag...
Du hittar den här:
http://www.sprakradet.se/15097

Så -- har du råkat ut för CONVERSESJUKAN? Det har faktiskt jag, fick riktigt ont i fötterna av helt platta tygskor och fick börja köra med en iläggssula formad, så att min hålfot kunde återgå till sin form igen!
Jag tycker att jag ibland ZLATANERAR, alltså klarar av med kraft (kanske inte dominerar, som det också betyder) när det gäller mitt jobb och det jag är satt att göra - och det är jag stolt över!
Något jag faktiskt skulle vilja pröva är att åka STÅHJULING (där Segway är ett märke på en sådan), det ser så otroligt häftigt ut, kruxet är at dom är rätt dyra.
Nu har ju inte vi elbil, men om vi hade, då hade vi kanske haft RÄCKVIDDSÅNGEST, att inte elen skulle räcka till nästa ladd-ställe...men så kan ju jag ha med min bil på drivmedel också - speciellt när jag kör på Etanol eftersom vi har flexifuel...Etanolen tar slut snabbare, så det gäller att ha koll på mätaren, så att man klarar av räckvidden till nästa tankställe....
Jag är helt öppen mot Queer-världen och känner många homo, bi och transpersoner...men något som fortfarande känns knepigt för min del som hetero är just dansgolvet och dansvärlden. Jag dansar helst med en man, oavsett vilken typ av dans. No offense, men för mig är det så det funkar för mig. Men glad över att HBT-personer känner tillhörighet också och därav kommer begreppet QUEER-SALSA/POLSKA etc....
PETABYTE -- nu räcker inte Gigabyte till när man beskriver storleken på hårddisken, Megabyte har vi lämnat och för att inte tala om Kilobyte....lärde mig en ramsa i gymnasiet kring prefixen som sitter kvar än...Exa, Peta, Tera, Giga, Mega, Kilo, Hekto, Deka, Deci, Centi, Milli, Nano, Piko, Femto, Atto...och nu är vi uppe i Peta och Exa till och med för stora företags dataservar...kanske måste man ta till det jag inte lärde mig som kommer före exa....Zetta....!
Tusen Terabyte är en Petabyte....tusen gigabyte är en terabyte....bara så att ni har koll....;)
Var det någon som fick PEKSKÄRMSVANTAR i julklapp? Såna man kan ha på sig och peka på sin mobil ändå...ja, mer och mer skulle jag behöva såna, är lite tröttsamt så här vintertid att behöva plocka av och på vantarna när man ska svara i luren....;)
OGOOGELBAR -- ja, nu utmanas vi att hitta på frågesporter eller tävlingar som man inte kan googla fram svar på, eftersom nätet är tillgängligt konstant via mobiler och Ipads, så kan man alltså få svar på mycket genom att googla fram det (ett  nytt verb också - "att googla").
Jag tror tyvärr att det finns rätt många NOMOFOBER bland oss och bland många ungdomar - alltså en rädsla och till och med fobi för att inte bli nådd på mobilen. Ordet kommer från engelska ordet nomophobia - no mobile phone phobia...Tror vi behöver släppa taget, det gör inget om mobilen laddar ur, att man inte nås tjugofyra-sju och att man ibland tar lite andligt spa, time-out från omvärlden...det skadar inte på något sätt!
Jag är tacksam över att häruppe inte existerar så många MEMILER -- medelålders män som är klädda i cykeldräkt i lycra och som cyklar hänsynslöst, kallas också ninjacyklister och härskarcyklister, för att dom är så aggressiva och hänsynslösa i trafiken!
Det är många som HENIFIERAR numer, alltså byter ut Hon och Han mot Hen, för att göra det könsneutralt - vet inte om jag tycker att det i alla lägen funkar, varför är vi rädda för könstillhörigheten?
Jag äger många FYSISKA CD-skivor som är den nya benämningen på CD-skivor, som en kontrast till den digitala skivsamlingen.
Jag visste inte att färgade animerade smileysar heter EMOJI....
Nehej, dags att återgå till KÖTTRYMDEN eller Köttvärlden -- alltså motsvarigheten till Cybervärlden. Vi har ju slutat kallat motsvarigheten till Cyperspace för IRL (In real life) för Cybervärlden är lika mycket livet som köttrymdens liv....;)

Dagens tanke...om språket....det är spännande hur vårt svenska språk influeras av många olika saker... och hur vi anpassar oss till det.

Juldag, en dag att riva murar!

Ett barn är oss fött, en son är oss given! I natt var det den magiska julnatten, då vi får minnas och fira Jesu födelse.
Jag älskar julkrubbor och har samlat på mig några på mina utlandsresor, den sista resan till Krakow hittade jag en liten i glas.
Det är sååååå trist att jag inte får lägga upp bilder längre på min blogg, den säger fortfarande att jag inte har utrymme, trots att jag raderat mängder av gamla inlägg.....
Så -- jag överväger att byta bloggverktyg, återkommer inom kort kring det, så jag hoppas att ni följer med mig vidare i bloggvärlden!
För bilder är mitt liv det se....;)

Då ska ni få se mina fina julkrubbor, som är alltifrån i glas (från Krakow), i en kokosnöt (från Budapest), i ett sammetshjärta (från Rom), i olivträ (från Betlehem), i keramik (med Jenny Larsson-figurer) (, gjort i ett torkat fikon (också från Budapest), en i pepperkaksform som kylskåpsmagneter (från Sverige) eller en i form av badge-magneter (också svensk)....;)
Så ni som är ute och reser och hittar nån julkrubba, ja, jag samlar på dom! ;)

Dagens tanke...om jesusbarnet i krubban....en sån här dag så minns jag tillbaka till Betlehem när vi var på besök där med konfirmandkonsulenterna. En fantastisk resa på många sätt, som jag än i dag bär med mig. Men starkast var nog minnet när vi stod i Födelsekyrkan i Betlehem, nere i grottan vid stjärnan, där man tror Jesus föddes och krubban stod och vi ställde oss i ring och sjöng "Stilla natt".
Från Betlehem har jag min vackraste krubba också, gjord i olivträ, med en mur framför Jesusbarnets krubba, den mur som israeliter sätter upp och som stänger ute, stänger inne, tar bort möjligheter för framförallt palestinier att utöva arbete, leva och röra sig fritt....helt sjukt. Men nu i natt åkte muren ner på min krubba, den försvann, för Jesusbarnet raserar murar, kommer med kärlek åt alla. Oavsett vem du är! Och hjälp till att riva murar mellan människor - gärna muren i Israel också tack! Den är en skam för mänskligheten...

GOD JUL ALLA!

Så kom den då, julen 2012, in i våra hjärtan!
En jul som jag, Adam och Petter firar här på Frösön, våra tankar är hos mor som firar med Ingvar och Micke hemma i Sörberge och svärmor som firar själv i Valdemarsvik. Min syster firar med alla barn och barnbarn i Stockholm och min bror firar med sina barn i Karlstad....en spridd jul över hela Sverige kan man väl säga!

Denna jul blir i lugnets tecken, med jobb för Adam i mellandagarna (de sista på McD eftersom han inte fått fortsätta där efter nyår), med lite bio och lite middagar och en del träning också, samt många promenader!

Det är uppesittarnatt och jag ska gå och somna in, allt är klart; granen är klädd av Adam och mig idag, alla julkrubbor är framme (samlar på såna), julljusen är preparerade, maten är fixad, klapparna ligger under granen.
Vi har firat Adam på Adamdagen, vi har fikat hos grannarna Dagge och Eva, varit med lite praliner till Anna-Britta och med julklappar till familjen Hallbergs...
Imorgon finns nog ett litet julmorgonspaket, en tradition sedan Adam kom till världen, även om det när han var liten, var ett sätt att "orka invänta" tomten på eftermiddagen.... Julklapparna är inte så många till antalet i år, men Adam har redan fått några i "förväg" liksom....;)

Med önskan om att ni firar Jesu födelsedag på det allra bästa sättet, så sänder jag med er julevangeliet från Lukasevangeliets 2:a kapitel att samlas kring i jul, för det är ju trots allt därför vi firar!

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.  Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. 4Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,  för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
 Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
 I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.  Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran.  Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.  I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren.  Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”  Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

 "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

 När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”  De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban.  När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.  Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade.  Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.  Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Julförberedelser

Vi har en lugn och fin jul hemma i år, bara vi tre. Det känns lite speciellt, eftersom vi är van att fira med endera Petters mor eller min mor, men dom är båda två hemma hos sig denna jul. Kan idag också vara glad att vi inte är ute efter vägarna, för det har varit kaos neröver med både mycket trafik, olyckor och snöoväder.
Istället har vi idag tvättat mängder av tvätt, vi har griljerat skinka, jag har gjort "snöbollar" - praliner med vit choklad, lume och kokos, jag prövade en annan pralin med mörk choklad och pepparkakskross runt om. Sen gjorde jag Itrim-godis - fruktbollar med dadlar, aprikoser, russin, gojibär, lime och pumpafrön -- riktigt fina! Det blev en saffranskaka också och så gjorde jag kycklingköttbullar á la Itrim och dom blev riktigt fina!
Idag kom tomtarna från Vallbo med granen (tack få jättemycket!) så nu står den här i stugan och av-isar sig, imorgon ska den kläs vacker och tändas på kvällen, då är det jul mina vänner!

Imorgon blir det en del mat-pyssel och så ska juldukarna på och så får vi relaxa och invänta julaftonen och njuta av den vackra granen...me like!

Dagens tanke...om julen...julen förändras beroende på tiden i livet...när Adam var liten, var det såklart en hel del fokus kring Kalle och julklappar och samling kring krubban. Nu när Adam blir större, så är ju julklappar viktiga, men flera av dom har kommit i förväg, så det blir inte så många paket under granen liksom. Sen köper vi saker under året "istället för" julklappar, så nu har vi både investerat i ny köksfläkt som kom igår och så kommer vår USA-resa och nya extraljus till bilen och annat som behövs....Senare tid har vi kunnat istället gå på midnattsmässa eller andra julgudstjänster och så är det kanske så att vi kan käka mat innan "tomten kommer"....;)
När Adam sen får barn i framtiden, så blir det ju såklart ett fokus ur ett barnperspektiv igen, precis som det ska vara....;)

Portdomare för Alpina världscupen för damer

Ända sedan Adam var 7 år har jag ställt upp som portdomare när Alpina världscupen varit i Åre. Så även i år, men då fick jag denna gång med Adam för första gången, så det blev en ny erfarenhet för honom.
Det är alltid kul att finnas med, man står mitt i arenan! Så nära som man får stå.

I förrgår storslalom och igår slalom! Och det var alltså damerna som körde.
Igår var det stor framgång för svenska tjejer som kom 2:a, 4:a och 6:a!!

Man kan se mig som portdomare här vid slalomtävlingen på SVT:s sändningar....
Om man stannar klockan på 09.36 i sändningen, så syns jag till vänster om åkaren, vid en dubbel Intersportskylt, med röd jacka, svarta byxor, gul portdomarväst och vit mössa. Där står jag med mitt pordomarprotokoll och dömer dom första portarna, så att dom åker rätt och inte grenslar eller kör ur.
Spännande att få vara en del i en stor organisation och nu börjar jag ju bli rätt erfaren som portdomare, så det känns vant att vara där.
http://www.svtplay.se/video/902639/20-12-15-50

Dagens tanke...om alpint...vi har ju varit i den alpina cirkusen som föräldrar sedan Adam var liten. Nu är han mest där och snurrar själv, som domare för jibbing och som åkare själv. Men det är gott att få vara med på ett hörn. Det här med flaggåkning märkte vi ju tidigt inte var något för Adams del, han besiktade banan och sen hoppade han i skogen....;)

Och nu.....tadam....semester!

Idag sista dagen inför julsemester, en del att stöka med, en del att skjuta fram till januari, en del att lägga åt sidan, en del att förfasas över, en del att grubbla över, en del att glädjas åt och ja....jobbet får vänta till 7 januari nu (med några undantag vid lediga stunder över jul, som att t.ex. rensa emailen....)

Dagens tanke...om det som komma skall....Hösten har varit ruskigt intensiv och våren kommer att bli ännu värre....galet värre....jag lovar att andas igen i juli!

Att planera för julens frestelser

Idag var jag på den första balansträffen på Itrim, på väg in på år 2 i mitt viktminskningsprogram!
Och idag pratade vi julen, möjligheter och svårigheter med årets största mathögtid och hur vi skulle kunna hantera det hela.
Jag fick mig en tankeställare;
För att förbränna saker man stoppar i sig, så behövs ett visst antal steg i promenad för detta:
10 knäck tar 5304 steg att bli av med och då kan du äta 1/2 kg skinka som motsvarighet....man blir bra mycket mer mätt av skinkan ju...
För 1 dl starkvinsglögg gäller det att du pinnar på 1851 steg för att förbränna och 1 msk hovmästarsås tarvar 863 steg att gå.
Det är bättre med en bit julknäcke, än med en skiva julvört (dubbelt så mycket att förbränna) och en lussebulle behöver du gå 2152 steg för...
5 pepparkakor är 1196 steg
En bit julkorv 1352 steg....
Och min favorit rödbetssallad, 1 portion på 100 g är 3120 steg....!! Ouiiii!

2000 steg är ca 1 km....(beroende på steglängden)....

Dagens tanke....om utmaningar i jul....Så ja, jag ska välja sånt som är bra på julbordet i år -- det blir lax, ägg, skinka, lite rödbetssallad, hemlagade Itrimköttbullar,julmust light 10 steg förbränna 1 dl på) och en rejäl skål med en god och mättande sallad (som jag aldrig brukar prioritera att ha på ett julbord annars)!
Det blir en riktigt god jul, både inuti och utanpå mig! Och jag ska definitivt promenera varje dag! Här ska brännas julmat!

Julgodis 2012

Idag tog jag tag i julgodisbaket.
Det blev ett experimenterande med kondenserad mjölk, tryfflar och knäck i ny form.
Resultatet blev Baileystryfflar med täcke av vit citronchoklad. Det blev vaniljknäck. Det blev lakritsknäck och så någon slags saffranskola draperad i pepparkakesmulor...
Ny form, nya smaker, förutom den ordinarie knäcken såklart....

Dagens tanke....om julgodis....det är alltid så här, att när jag inte ska äta sånt, då får jag sån lust att baka och laga och greja, det slår aldrig fel. Så julgodiset är till alla andra som verkligen kan och får och ska äta sånt! Go jul alla go-knular!

12-12-12 kl. 12.12

12-12-12 kl. 12.12

Jag har ända sedan 010101 kl. 01.01 följt denna siffriga tidpunkt och har mailat och sms:at mig själv precis "in time"....
Jobbigast var 030303 och 040404, då man fick ställa klockan och kava upp mitt i natten...
Stökigast att få till det var nog 090909 kl. 09.09 på en morgonmässa i Luleå Domkyrka, då jag sände iväg smsen mitt i nattvardsförberedelsen...

Men nu är det alltså sista gången detta kan ske, för något 13-13-13 finns aldrig...

Dagens tanke...om siffror...rätt roligt ändå att man första decenniet av 2000-talet har kunnat leka med siffrorna såhär....det enda man isåfall nästa år kan få till är 13-12-11 klockan 10.09....;)

Uttröttande...

Det finns några saker som gör mig trött:

* Allt tjafs om att skolavslutning i kyrkan skulle vara fel -- enligt FN:s barnkonvention har barn rätt till andlig utveckling. PUNKT! De föräldrar som vill ta ifrån barnen detta, bryter mot barnkonventionen! De föräldrar som inte ser religionen som en del av helheten har fått det hela bakom foten! Människan har en andlig dimension och vårt samhälle bygger på lagar, instutitioner såsom sjukhus, skolor och omsorg som har sitt ursprung i vår kristendom, i vår kyrka. Kan ni sluta upp och vara så himla rädda för allt som har med tro, Gud och religion att göra? Nervärdera inte barnen och deras tankar, längtan och önskningar... 

* Allt tjafs om en simpel julkalender -- samma sak här, uppror för att barnen lekte "anden i glaset" -- men skärp er! Varför tror vi att den andliga världen är farlig...och dessutom mörk....? Är det inte alldeles galet mörkt i den här världen med alla krig och allt våld?? Vad håller ni på med, släpp taget om rampen och kasta er in!

* Allt tjafs om att pepparkaksgubbar inte får finnas i ett luciatåg, för någon kan ta illa vid sig utifrån rasistiskt perspektiv -- men sluta nu!!!!! Pepparkaksdeg är brun, pepparkaksgubbar är oftast bruna av bruna degen, människor har olika hudfärger, men ingen kan väl bli rasdiskriminerad över en kaka??????? Då måste vi ta bort en massa saker i vår värld, för då funkar det inte med röda geléhjärtan, vita drömmar, gula lussebullar etc etc, eller...?

* Åsså allt trams för övrigt om än det ena, än det andra, allt från idioter till politiker till människor som far illa i vårt samhälle, för att andra människor fattar konstiga beslut -- jag bara undrar -- kan inte vi i Sverige sansa oss en smula och leva ett liv som är gott för alla?! Hur svårt ska det vara....?

Jag blir trött....

KOM IGEN NU SVERIGE -- VÄX UPP!

Nobel--dagen

Nobeldagen idag och det var alldeles speciellt kul att kika på utdelandet av Nobels fredspris, som delas ut från Rådhuset i Oslo. I år fick EU priset.
Där var jag i våras, se inlägget från 30 maj, när jag var på Internationell forskarkonferens...vi blev inbjuda till Rådhuset av borgmästaren och det var fantastiskt att vistas i den gigantiska lokalen, där man årligen utdelar fredspriset. Här är några bilder från den vackra salen och själva Rådhuset, som ligger precis vid hamnen i Oslo...

Täck-kjol!

Idag kunde jag köpa något efterlängtat -- en täck-kjol! Jag har tidigare inte haft rätt storlek för marknadens täck-kjolar, men nu så -- yippey!!
Täck-kjol är ett finurligt påfund, man behöver inget stök i byxben utan kan bara dra den ovanpå allt! Täckkjolen uppfanns 1999 i Åre och finns i många längder....och den är tokbra!


Dagens tanke...om äntligen....det känns ju fantastiskt att ha friheten återvunnen....tänker fortsätta återvinna mera frihet här i världen...

Om vi nu bryr oss så lite om Gud, varför väcker han så starka känslor?

Hittade en mycket tänkvärd artikel av Marcus Birro via min vän Marina.
Så här skriver han och jag håller helt med! WORD!

Man kan mäta hur mycket ett land bryr sig om Gud.

Man frågar folk hur viktig de tycker att Gud är i deras liv och de svarar. Enligt sådana undersökningar är Gud oviktig för svenskarna. I själva verket är Sverige enligt dessa tariffer ett av världens mest sekulariserade länder. Ändå är det fascinerande med vilken iver vi så gärna vill slippa Gud. Skolverket tappar alla koncept och förbjuder präster att säga "Gud välsigne er" till sommarlängtande skolbarn.

Stilla undran. Om nu vi bryr oss så lite om Gud, varför väcker han sådana starka känslor?
Det är samma sak med Gudshatande grupper som ändå är beredda att ta alla strider som finns för att få gifta sig i kyrkan. Fast de egentligen inte vill. Vad handlar det om? En barnslig bekräftelse från en Gud de inte tror på och människor de föraktar i hemlighet.

Om vi nu inte bryr oss om Gud i Sverige, varför är det då viktigt att ingen präst säger tre ord till våra barn, tre ord som bär allt det ljus och all den värme som den tvåtusenåriga traditionen av Jesus och Gud burit med in i vår civilisation. Vi tar de orden igen: Gud välsigne er. Dessa tre ord vägrar skolverket prästerna att säga. Det är så bisarrt att man inte tror det är sant.

Det är som en sketch med Lorry, utan humor.

Mitt i detta Gudshatande folk finns det sedan föräldrar som gärna reser sig upp ur groggsoffan för att höra av sig till "Ring P1" och förfasa sig över att sektliknande skolor tvingar in deras barn i en fördärvlig kyrka under en timma per år. Är alla dessa föräldrar lika engagerade i sina barns liv på internet? Bryr de sig om vilket mörker som finns i deras barns liv? Bryr de sig om sina barn med samma iver när de kommer hem efter en sin första, andra, tredje fylla? Bryr de sig när de inte kommer hem alls? Vad säger dem om sig själva när de vaknar upp i fel säng efter att ha varit otrogen på konferensen? Är de lika rättrådigt ivriga när de står packade och håller in magen och dräglar på skorna när gymnasietjejerna drar in på krogarna?

Hur kan man anse att Guds välsignelse är så fördärvig?

Sverige är ett besynnerligt land. Vi står lite nostalgiska och leende bredvid de förbannade bussflaken med aspackade ungdomar som drar runt på gatorna, inte många är förbannade över dem. Men Gud, som vi egentligen inte bryr oss om, gör oss skit­förbannade. Det är inte så att det är föräldrar till mus­lim­ska barn som reagerat. Det är mest ateistiska föräldrar som varit pådrivande i att slippa prästens väl­signelser.

Kyrkan borde självklart sätta ner foten och visa lite självrespekt. Vägra skolorna att komma dit om de inte kan hantera en välsignelse. Stå upp för er själva för en gång skull. Sluta utplåna er själva bara för att få folk i kyrk­bänkarna.

Vad säger allt detta om Gud i vårt land? Att han bryr sig om oss också när vi tror att vi inte bryr oss. Grejen är ju ändå att vi bryr oss. Jag har inte träffat en enda människa som inte har andligt grubbleri. Alla när en längtan att lära känna Gud. Också ateisterna. Kanske allra helst ateisterna. De är helt absorberade av Gud.

Den svenska sekulariseringen är en lögn. På alla fronter. Gud bryr sig inte om vårt tvivel. Och vår likgiltighet inför Gud är helt enkelt inte på riktigt. Gud berör. Även om vi inte vill tro det.

AvMarcus Birro
13 juni 2012 kl 07:31
http://m.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/marcus-birro-om-nu-vi-bryr-oss-sa-lite-om-gud-varfor-vacker-han-sadana-starka-/